aamek -

Jag känner inte att jag orkar vara i skolan längre. Det skulle bli en ny start att komma till gymnasiet, jag skulle inte behöva må som jag gjorde tidigare. Vad händer? Ingenting. Det är exakt som förut. Känner bara press och att jag inte kan vara mig själv där. Visst är lärarna jättebra, lokalerna är fina, människorna i klassen är roliga och snälla. Men jag passar inte in. Jag känner inte att jag hör hemma där. Kanske är det bara i min hjärna men jag känner inte att jag borde vara där. Hur kul är det då att gå till skolan när ändå inte känns tryggt, när jag inte inte känner mig välkommen?

Vi pratar om att man ska kunna ändra sitt beteende, ändra hur man är bland nya människor. Men när det ändå bara blir samma respons vad är det då för mening? Varför ska en redan svag person behöva vara starkare än de andra? Varför är det svårare för oss att passa in? Antingen blir vi ihågkomna som de tysta konstiga människorna eller så blir vi inte ihågkomna alls, vi syns inte, vi är inget särskilt, inte någon som nån frivilligt väljer att i första hand prata med eller umgås med. Vi bara finns där, som en del av samhället. De som bara finns men som inte fyller någon funktion.

Och vilka kan man säga är sina vänner? Vilka ser hur man mår och gör något åt det?

Jag skiter i det nu.

Åk tunnelbana med respekt

2013-10-10

12:30:26

Jag förstår inte varför dagens vuxna människor beter sig så illa när de ska åka tunnelbana. De knuffas, väntar inte på att passagerarna ska gå av innan de kliver på, tar platser som någon annan mer behövande kunde fått, sätter sig på det yttre sätet istället för det inre osv. Jag blir så arg när jag ser människor lägga sin handväska på det tomma sätet bredvid för att på något sätt indikera att "jag vill inte att någon främling sätter sig här" när det finns många äldre och skadade som skulle behöva sitta. Och imorse till exempel när jag skulle åka till skolan så var tunnelbanan ganska full. Det fanns en ledig inre plats men jag hade två klumpiga väskor och tåget var dessutom i rörelse och det var svårt att ta sig fram till det utan att på något sätt stöta till andra. Så jag ställde mig i gången för att det inte skulle bli för fullt vid dörrarna. Flera gånger var det människor som skulle förbi mig för att av någon anledning ställa sig vid den andra dörren och var verkligen tvungna att knuffa sig förbi mig för att komma dit. Sa de ursäkta? Självklart inte. De puttade bara in mig i en sittande passagerare som fick min väska i ansiktet. Varför ska de ens, i en full tunnelbana, förflytta sig och göra det jobbigt för alla andra? Sedan såg jag en äldre man som skulle sätta sig på en plats som precis blivit ledig. En kvinna i 40-årsåldern var mycket kvickare i benen och tog den platsen innan den här mannen och såg bara förbi honom, och detta är vanligt förekommande. Den här kvinnan gick dessutom av stationen efter. Kunde inte hon offrat två minuter av stående resa för den här mannen?

Det faktum att det dessutom är vuxna människor som oftast beter sig såhär när ungdomarna väntar med att kliva på så att de som ska av kan göra det utan problem och står så att andra kan sitta förvånar mig. Är så många människor så socialt inkapabla och oförnuftiga att de inte ens vet hur man uppför sig mot andra?

Banka i er lite vett och res med respekt!

Jävla skitdator

2013-10-01

18:45:00

Jag är så förbannat irriterad just nu på den här satans datorn jag fått låna av skolan. Den är långsam, fattar inte ibland vad man vill göra så man får klicka ganska många gånger ibland föt att kunna göra något. Musplattan har någon slags multitask så man kan dra på olika sätt för att göra olika saker t.ex aktivera helskärmsläge, gå till föregående hemsida, scrolla upp och ner, markera text och bilder osv, you get the point. Låter jättebra, eller hur? Det är den mest frustrerande funktionen jag någonsin varit med om i datorerna historia (märks det att jag inte är på mitt bästa humör?). Jag har nu suttit och läst lite om Turkiet och skrivit lite anteckningar på ett dokument och HELA TIDEN har den här musplattans funktioner kommit ivägen för att jag slumpmässigt råkat dra fingrarna på ett sätt som utfyller en funktion, t.ex så har jag aktiverat helskärmsläget minst hundra gånger den senaste timmen. Nu är jag så irriterad att jag ger upp. Asså jag är delvis på sånt dåligt humör för att jag är så fruktansvärt sjuk, jag vill typ skära av min näsa för att slippa nysningarna och nästäppan/rinnandet, hälla yoghurt i hela halsen för att slippa halsontet och hamra på varenda muskel i min rygg/axlar för att få bort muskelknutarna. När jag är sjuk eller har ont så blir jag så lätt irriterad så något som jobbiga musplattor och skrikande småbarn utanför dörren gör att jag vill ta sönder något och bara skrika så halsen gör (ännu mer) ont.

Jag har så mycket att ta itu med nu och jag ältar över små och stora saker att min hjärna inte funkar just nu. Jag bara klagar och klagar och klagar så ingen orkar väl med mig längre men jag orkar heller inte med ett jävla skit till.

Så jag vill bara ursäkta mig till er alla som tvingas stå ut med mig den kommande tiden; jag kommer va fruktansvärt gnällig, känslig, lättiriterad, ledsen, arg, men förhoppningsvis lite glad också. Det kommer verka som att jag inte bryr mig ett skit, till en viss del gör jag inte det, men jag skulle aldrig medvetet vilja såra någon.

Men just nu är jag bara allmänt irriterad på människor, dumma människor, människor som antar saker för att man inte hela tiden varje minut visat intresse för något. Jag vill inte hänga ut någon. Men någon kanske känner igen sig i det här och upplever att jag varit elak mot de eller etc för att jag inte visat 110% uppskattning. Jag går igenom ett tuff period nu och jag försöker vara så trevlig jag bara kan men ibland orkar jag helt enkelt inte. Om

jag inte tycker om något ni gör för mig eller rent utav inte vill ha det så säger jag till.

Känner att allt blir så flummigt just nu, skriver bara det jag känner för... Ta det hur ni vill

Stress

2013-10-01

08:07:21

Assååååh jag känner mig så fruktansvärt stressad och spänd. Egentligen har vi inte såååå värst mycket plugg men jag har missat en del och sen igår fått veta att en svenskareflektion skulle vara inne idag, att vi har orienteringsläxa till på torsdag och att jag har psykologiexamination nästa tisdag. Jag är mest stressad inför psykologin för jg känner inte att jag har koll på de olika teorierna och begreppen och nu ska vi liksom skriva en examination. Jag måste prata med min psykologilärare lite känner jag... I och för sig är detta bara första provet eller vad man ska säga så man lär ju liksom improve men ändå jag är lite utav en perfektionist när det kommer till skolan men jag kan också hur lätt som helst bara lägga av, det beror på vad som händer mer i mitt liv men nu känner jag verkligen att jag ska ta mig till skolan, plugga mitt bästa för det vet jag att mamma hade sagt åt mig och velat göra så mamma är min drivande kraft just nu...

För övrigt vaknade jag med värsta förkylningen men jag drack två koppar te och tog lite nässpray o laddade väskan med halstabletter så ska nog denna dag också kunna klaras av levande. Skämt åsido, jag vill som sagt ta mig till skolan så jag inte missar ngt och blir stressad och idag är dessutom sista paykologilektionen innan examinationen...

Oj vad jag babblade på här. Nu är jag snart i skolan! Vi höres!

En ful bild på mig igår när jag pluggade i vår nyinskaffade mysiga halsduk.

Onsdag 25/9-2013

2013-09-25

23:57:51

Idag var en dålig dag.

Mun Äiti

2013-09-17

15:56:05

(1) Kommentarer

Kanske dags att börja blogga igen. Eller jag vet inte men det kan vara skönt att få skriva av sig lite. Det kom så plötsligt det här, det är helt sjukt. Jag har fortfarande inte tagit till mig det här. Men den mest verkliga stunden var idag när jag var på mammas jobb och jag pratade med hennes kollegor och de börjar gråta. Och när jag går in på hennes kontor och så sitter hon inte längre där. Inget mer "heei muru" när hon ser mig komma in. Inget klapprande av hennes klackar ljuder längre i väntrummet. När jag kom in i fikarummet står där en bild av mamma, med tända ljus och vita rosor och liljor och jag inser verkligen hur älskad hon är av många fler än bara hennes familj. Jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Sommaren 2013

2013-08-18

18:50:49

Idag är alltså sista dagen på sommarlovet. Shit asså. Tiden går så jävla fort ibland. Känns som det var nyss jag satt i Gustaf Vasa kyrka med 9E och grät för att vi aldrig mer skulle vara en klass. Det har fortfarande inte riktigt sjunkit in men det gör väl det så småningom.

Min sommar då... Vet inte riktigt vart jag ska börja? Jag har gjort så mycket olika saker i sommar tycker jag. I början var jag hemma i Sverige och grillade, badade och chillade i Brunnsviken med mina vänner, njöt av sommaren helt enkelt. Efter allt slit i nian så förtjänade vi faktiskt att få sova ut och vara uppe sent och bara ha kul.

Allra sista avslutningen på Vasa Real ↑ ↓

Avslutningsmiddag på O'Learys

Strax efter skolavslutningen drog familjen ner till Motala till landstället vi har där och spenderade en ganska tråkig helg där. Emil och jag och Sookie var ute på lite äventyr i djungeln, tog turer till Vindkraftverken och om kvällarna fiskade vi i regnet. Men det var helt okej det med.

Mot midsommar låg jag hemma i sängen SJUK! Fattar ni? Sommarlovet hade varat i en vecka och jag drog på mig förkylning, hosta, ögoninflammation OCH öroninflammartion. Jag var så fruktansvärt ledsen och sur under den perioden.

Emil med sin Gandalfstav i Motala

Utsikt från terrassen i Motala

Sebbe provar livet som tjej

Mysstund

Mot slutet av juni månad när jag piggnat på mig lite tog jag flyget ner till Kalmar för att spendera en dryg vecka där på Pixies land. Tyvärr var inte vädret på vår sida men några eftermiddagar kunde vi ligga ute och lapa lite sol men annars kollade vi mycket på film, SOV SOM FAN, lagade mat, var ute på promenader, cyklade till kalvarna och levde lantliv helt enkelt. Det är jätteskönt att bara komma ut och andas lite koskit och friska ängar om man bor i en storstad som Stockholm där man får i sig sjuka mängder avgaser varje dag.

Njuter av den lilla sol vi fick i Kalmar

Den här bilden gjorde våra dagar lite bättre i Kalmar

Efter några dagar i Kalmar blev jag hämtad av Bella och hennes mamma och åkte vidare mot Öland till Bellas landställe och spenderade några dagar där. Där var vädret betydligt bättre. Det första vi gjorde när vi kom dit var att lägga oss på stranden och sova i solen! Så himla härligt. Det blev dock inget bad eftersom vattnet fortfarande var ganska kallt men det gör inget. På Öland tog vi det mest lugnt men vi åkte till Borgholm någon dag och kollade i affärer osv. En kväll var vi på Lammet & Grisen och åt SJUKT god mat. Efter det rullade jag hem kan jag säga men det var sjukt värt.

Öländare har konstig smak när det gäller tändare

Middag på Lammet & Grisen

Och vad fan gjorde jag efter Öland?

Ärligt talat kommer jag inte riktigt ihåg... Det var väl lite bad, lite fester, träffade min barndomskompis Kim som jag träffar väldigt sällan, skaffade en liten kisse, och därefter var jag hos Linn i Norrtälje i fem dagar och red och myste! Det är också något jag saknat, att vara hos Linn och ta det lugnt och fokusera på hästarna och ridningen och bara glömma det ett tag. Efter jag kom från Öland var jag ganska ledsen en period. Några av er vet varför. Det var i alla fall en väldigt jobbig period för mig och då var det skönt att få tänka på annat. Sedan har jag bott några dagar hos Pixie och sen bodde Pixie hos mig i några dagar!

Vår lilla Stitch

Min älskade Kimmsi

Knäppaste katten nånsin

Våra djur har verkligen udda sovställningar...

♥

Baileys

Sookie på äventyr i storstaden

Hahahah tolka det som ni själva vill...

Sookie ficke en liten kattunge

Mys och bad i Brunnsviken

Chillkväll hos moi

Tillslut kommer vi då till resan till Antibes, Frankrike med Pixie. En ganska spontan resa faktiskt. 6 underbara dagar i sol, bad, värme, god mat, skratt osv osv. Det var sällan vi hade tråkigt under den resan. Visst hade vi stunder då vi var helt döda av värmen och bara slappade men alla andra timmar på dygnet hade vi party. Asså vi behövde inte göra ngt särskilt, vi satt på balkongen och hade kul ändå liksom. Om kvällarna nattbadade vi, var ute och kollade stan eller låg och kolla på film och på dagarna gick vi på stan, solade, åt mat, och badade såklart. En dag satt vi på en restaurang i Juan les Pins och fick en jättesöt servitör och flirtade med oss. Senare den kvällen blev vi bjudna på drinkar och kom inte hem förrän morgonen efter. Sjukt härlig natt!

Sedan firade vi även Pixies födelsedag där med lite shopping och sedan mat på hotellet!

Plage de la Salis

Pixie med vår charmiga servitör

Middag på Transat

Sex on the beach

Gabriel

De senaste dagarna har ju We Are Sthlm/Ung08 hållit hus i Kungsan så då har dagarna spenderats där med grymma konserter, dansande och hängande med kompisar. Ett bra avslut på denna sommar!

Mötte Agge o Ludde på ung

där

RmM var där och filmade

Mina fina tjejor

VIP

Duckface

Jag o Bellis

drägg

Kim Cesarion ägde Kungsan

OCH HAN GILLADE MIN BIIIILD!!!!!!!

Toppen och botten

Denna sommars höjdpunkt var, som redan nämnt, resan till Frankrike. Kände verkligen att jag behövde komma bort från Sverige ett tag och njuta av varmare länder och annat folk. Hade gärna stannat några veckor till i Antibes.

Botten på denna sommar har självklart varit all den tid då jag mått fruktansvärt dåligt. Det har hänt ganska mycket i mitt lev detta år och det har tagit hårt på mig och ibland har jag inte kunnat hålla masken på. Det har varit extremt jobbigt men efter varje nedgång har jag känt mig lite starkare och lite visare.

Gymnasiet

Nu har jag lagt ner snart 2 FUCKING TIMMAR på det här inlägget så jag har hamnat lite efter i in planering. Tänkte ägna den här kvällen till att förbereda lite inför imorn, se till att jag har alla papper ifyllda, väskan packad med det jag behöver inför skolan och sedan måla naglarna och lite sådant och ta det lugnt, sansa mig lite. Kan verkligen inte förstå att jag ska börja gymnasiet imorgon. Jag kanske inte har berättat vart jag ska börja? Om jag redan gjort det så får ni läsa det igen!

Jag ska då alltså börja på Viktor Rydberg Odenplan. Ska gå deras Sam Beteende linje och jag är fett exalterad för det verkar sjukt kul! Har alltid varit lite utav en naturare men sen i sista stund ändrade jag mig och tänkte att det här är jag! Många andra har oxå sagt att det är väldigt jag och att jag säkert kommer trivas med det!

Imorn börjar jag 9:45 och slutar 16 (DAFUQ???!!!). Och på tisdag har jag skolfoto. De två första dagarna är bara introdagar och då är bara ettorna på skolan. Hoppas hoppas hoppas verkligen att jag hamnar i en bra klass. Är ganska nervös eftersom jag inte känner en enda person som ska gå i VRG förutom två stycken i tvåan men det känns inte direkt tryggt. Detta är första gången sedan jag började dagis som jag går i en klass/grupp där jag inte känner EN ENDA. Så det är lite nytt men förhoppningsvis är jag inte den enda nervösa. Sedan är man självklart spänd och ledsen över skolarbetet. Det är ju så skönt med lov. Dessutom är det ganska högt tempo och en del press på VRG och jag är inte direkt den bästa på att hantera sådant, jag blir ganska lätt stressad men jag får hoppas på att jag får en lika bra mentor som mina förra mentorer. Kommer sakna Charlotte och Fredrik som fan.

Har redan bestämt vad jag ska ha på mig både imorn och på tisda! Har tänkt på det jättelänge!

Nä nu känner jag att detta inlägg är lite för långt. Till alla er som börjar skolan imorn: lycka till och välkommen tillbaka till helvetet!

Arrivederci

Dag 4 och det blir bara värre

2013-06-20

16:00:22